Det är bara några dagar kvar för mig i Chile nu...Och det märkliga är att det varken känns konstigt eller jobbigt.Känns tråkigt att säga men jag är helt mätt på intryck, även om jag vet att det finns mycket jag kommer att sakna, det vackra morgnarna på vandrarhemmet med vitt bröd, avokado och tomat och äckligt pulverkaffe och titta på utsikten, hur vattnet glittrar i hamnen, känna lugnet som infinner sig ibland och prata med Amparo.
Kanske är det hela Sverigeatmosfären på skolan som gör att det är nästan känslolöst att lämna Chile, jag har inte upplevt Chile, inte som jag som 19åring upplevde Mexico, sådär sårbart och öppet och med själen som insats...
Visst finns det mycket jag kommer sakna, men just nu mest en stor lättnad. Jag längtar efter natur och ensamhet och självständighet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar